Förskollärare lyssnar in varje barn och tar tillvara deras intressen, men eftersom det är många olika barn innebär det att man pratar om olika saker hela tiden. Kommunikationen mellan barn och förskollärare blir fragmentarisk och barnens förutsättningar för omsorg och lärande riskerar att begränsas i stället för att utvecklas, visar Agneta Jonssons forskning.

Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.

Med ett mer kritiskt och analytiskt förhållningssätt förstår elever i grundskolan diagram och grafer bättre. Undervisningen i grundskolan bör därför fokusera på att stimulera ett sådant förhållningssätt för att underlätta elevernas förståelse. Det visar Oduor Olandes avhandling.

Forskaren Anna-Karin Carstensen har i sin avhandling tagit fram en modell för lärande av ett sammansatt begrepp, och visa hur denna kan användas för analys av önskat lärandeobjekt, samt studenters aktivitet under laborationer.

Det ställs högre krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Men vad ligger egentligen i begreppet evidens? Magnus Levinsson kombinerade litteraturstudier och praxisnära forskning för att hitta en väg framåt i en infekterad akademisk diskussion.