Vi förklarar vad källkritik är och varför det är viktigt. Vad har källkritik med demokrati att göra?

Många lärare använder populärkultur som film för att levandegöra historieundervisningen i skolan. Men det kräver alltmer fokus på källkritik. Det säger Karin Sandberg, doktor i didaktik vid Mälardalens högskola, som intervjuat elvaåringar om historieundervisningen i skolan.

Hur kan vi veta vad som är alternativa fakta och sanningar och vad som verkligen är vetenskapligt belagt och objektivt sant? skriver Bernt Gustavsson, författare och professor i pedagogik.

Fem frågor till Johan Söderman, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som på ett heldagsseminarium är en av dem som ventilerar frågor om sociala mediers roll om bland annat filterbubblor och "alternativa fakta".

Det måste vara skolans huvuduppgift att på ett didaktiskt medvetet sätt lära eleverna och studenterna abstrakta fakta som de prövar och använder på konkreta händelser i omvärlden, skriver Peter Habbe.

Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt.

Det verkar finnas gemensamma nämnare mellan kreationister och konspirationsteoretiker, menar en grupp schweiziska forskare.

Nyhetsvärderaren handlar om källkritik i digitala medier. I projektet samarbetar forskare, lärare och elever och alla högstadie- och gymnasieklasser är välkomna att delta, även Komvux och sfi.

In the age of fake news, civics learning involves a lot more than reading the Constitution. One teacher says she encourages her students to "question everything."

Forskare i pedagogik vid universitetet i Uppsala har gjort en empirisk undersökning bland niondeklassare, för att försöka utröna om kritiskt tänkande är en helt egen övergripande kompetens som går att avgränsa från ämnesspecifika kunskaper. Både fakta och ämnesspecifika metoder är grundläggande för kritiskt tänkande, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.

Förhållandet mellan forskare och journalister, vetenskap och media är en central fråga för att demokratin ska fungera i vårt expertberoende samhälle. Efter förra veckans omdiskuterade intervju i Aktuellt med en forskare i nationalekonomi, om kostnaderna för svensk flyktinginvandring, har frågan blivit särskilt aktuell, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.