Högre utbildning kan påverka vår förmåga att identifiera desinformation på nätet. Men det tycks inte gälla vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar.
Research suggests high school students who receive just six 50-minute lessons in digital literacy are twice as likely to identify questionable websites.
I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.
Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. "Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det", säger han.
Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.
I sociala medier och i ett allt snabbare nyhetstempo sköljs vi över av information som inte alltid stämmer. Källkritik har på senare tid aktualiserats i en rad olika händelser, nu senast under kriget i Ukraina, och därmed blivit en allt viktigare del av undervisningen i skolan. På Rosendalsgymnasiet pågår ett forskningsprojekt som ska ta fram…
Varför har vi så svårt att ändra uppfattning, till exempel om myter om lärande, även när fakta går emot vad vi tror? Marc Smith, auktoriserad psykolog, frilansskribent och tidigare lärare i Storbritannien, beskriver backfire-effekten, som kan vara en förklaring.
Det pågående kriget i Ukraina har återigen satt fokus på frågor som rör desinformation, fake news och vikten av källkritik. Kajsa Falasca forskar kring politisk kommunikation i det moderna medielandskapet och anlitas flitigt av olika medier.