Med hjälp av ett dataspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie gjord av forskare vid bland annat Uppsala universitet.

Under våren publicerar Skolinspektionen en ny rapport om hur undervisningen i källkritiskt förhållningssätt ser ut i gymnasieskolan. Rapportskribenten Roger Persson berättar om granskningen och varför det är så viktigt att eleverna får lära sig att vara källkritiska.

Sourcing information related to socio-scientific issues requires sophisticated literacies to read and evaluate conflicting accounts often signified by disagreement among experts, multiple solutions or misinformation. Much of the previous work exploring how young people approach conflicting information has tended to focus on students in the secondary and tertiary years, often taking an epistemic approach to…

Elever på yrkesprogram lär sig mindre om ideologier, kritiskt tänkande och analys på samhällskunskapen än eleverna på högskoleförberedande program.”Det blir ju som att gå och rösta i politiska val med förbundna ögon” säger pedagogikforskaren Evelina Möllenborg från Linnéuniversitetet (webb-radio).

Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet.

Teaching academically honest research skills helps first graders learn how to collect, organize, and interpret information.

På förskolan Kortedala Park lär sig barnen att tänka källkritiskt under lekfulla former. Med stöd från förvaltningens digitaliseringsfond driver förskolan ett utvecklingsprojekt där barnen själva lär sig skapa och manipulera digitala bilder. Det ger en djupare förståelse för att allt vi ser inte är sant.

Hur utmanar man sina elever på ett respektfullt sätt, ifrågasätter, problematiserar och vågar ta i det svåra? Att lära dem se saker utifrån olika perspektiv och nyansera? På Universitetsholmens gymnasium deltar samtliga lärare i ett fortbildningsprojekt kring konspirationsteorier och hur de kan bemötas.

I studien från Slovakien fick ungefär 300 ungdomar ta del av olika påståenden kopplade till hälsoeffekter av frukter och grönsaker. Alla korrekta utom ett. Forskarna konstaterar att ungefär två av fem ungdomar i studien hade svårt att skilja på vad som var sant och falskt.

Wikipedia blir brukt av skolen, medier og folk som lurer på noe. Vi har sjekket hvordan de jobber og hvor gode de egentlig er.