Elever som drivs av ängslan och oro får höga betyg. Det visar en ny avhandling om vilka psykologiska faktorer som kan förklara skillnader i skolprestation. "Eftersom vårt skolsystem ser ut som det gör kan rädslan för att misslyckas bli en motivator", säger forskaren Pia Rosander.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

Det skiljer sig kraftigt mellan hur mycket inflytande eleverna på olika gymnasieprogram har över undervisningen. Och skillnaderna går att relatera till både klass och kön, menar forskaren Carina Hjelmér.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Specifika delar av hjärnan ökar när vi på kort tid lär oss ett nytt språk. Det visar en avhandling från Lunds universitet. "Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång", säger forskaren Johan Mårtensson.

Erik Andersson har i sin avhandling forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomars politiska värderingar och färdigheter. "Skolan kan ha nytta av att ta del av hur politiskt kontroversiella frågor kan hanteras i undervisningen", säger han.

Tillgänglighet till en tandhygienist på skolan kan förebygga tandkaries. "Ett bra folkhälsoarbete bygger på bra samarbete med lärare, elever och tandvård. För att lyckas måste vi samarbeta än mer", säger forskaren Eva Hedman.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. – För barn utan funktionsnedsättningar präglas skolvardagen mest av kamratrelationer, säger forskaren Daniel Östlund.

Elever behöver undervisning om texters helhet, för att lära sig att strukturera sin förståelse i skriven text. Det visar Ewa Bergh Nestlogs avhandling om hur elever i mellanstadiet och deras lärare utvecklar argumenterande och förklarande texter.

Förskolepersonal drabbas oftare av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt. Därför är det viktigt med ljuddämpande åtgärder, menar Fredrik Sjödin som disputerat på en avhandling om buller i förskolan.

Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.