Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med läsförståelseproblem genom att läsa, arbeta med språket och prata om texter. Det menar Åsa Elwér, som forskat om elever som läser flytande men utan att förstå innehållet.
I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.
Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.
Ungas användning av digitala medier är en klassfråga. Det visar Martin Danielssons avhandling om hur pojkar i gymnasieåldern använder digitala medier i sin vardag.
Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.
Pojkar både vill och kan skriva – och de har med sig många andra texter in i sina berättelser. Det visar forskaren Katharina Andersson i sin avhandling.
Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.
Anette Jahnke har undersökt den praktiska och tysta kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning, för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.
Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.
Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.