Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Kristina Hansson såg i sin forskning att ju mer skolan ekonomiserades, desto mindre inflytande fick lärarna över hur nya medier användes i undervisningen.

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Maria Ferlin har undersökt hur biologisk mångfald beskrivs i läromedel för grundskolan och på vilket sätt som läromedelsförfattarna anknyter till elevernas vardag. Hennes slutsats är att lärare måste vara medvetna om vilka strategier läroböckerna använder och fundera på om de är relevanta för den aktuella elevgruppen.

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Forskaren Petra Magnusson har studerat om det går att använda multimodal teoribildning i skolan för att undersöka elevernas meningsskapande.

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

"Lugna, harmoniska konfliktfria relationer premieras medan de som innehåller konflikter av något slag anses problematiska och helst ska undvikas." Det säger Marianne Dahl, som har studerat fritidspedagogers arbete med barnens relationer sinsemellan.

Lars Fonseca konstaterar i sin avhandling att både lärare och elever upplever att det i grunden är fel att fusk förekommer i skolan. Normen att man inte bör fuska står dock i konflikt med andra normer som säger att andra viktigare mål kan uppnås om fusk tolereras.

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.