I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne. Men matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet, visar Niclas Larsons forskning.

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Forskaren Oliver St John har studerat vad som händer i klassrumsdialogen mellan lärare och elever på en gymnasieskola med en flerspråkig profil.

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Hur kan man öka intresset för kemi bland gymnasieelever? Forskaren Karolina Broman konstaterar att ett sätt kan vara att koppla kemi till vardagssituationer.

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner går ut på att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig – samtidigt som kunskapsinnehållet tonas ner. Gabriella Höstfält överraskades av det fokus på den ständiga förbättringen som framträdde i hennes avhandling.

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.

Det naturen kan ge i form av erfarenheter och lärande går inte att ersätta med konstgjorda lekplatser – barnen behöver få vara i naturmiljö. Det menar Kari-Anne Jørgensen, som studerat vad förskolebarn upplever när de är ute i naturen.