Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Att bedöma kunskaper i naturvetenskap genom rollspelsövningar ställer höga krav på både lärare och elever. När eleverna tilldelas autentiska roller i klassrummet uppstår spänningar mellan skolans syfte och rollens syfte, visar Jens Anker-Hansen i sin avhandling.

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Eva Björkholm har i sin studie identifierat olika nivåer av teknikkunnande hos elever, både utifrån vad de säger och vad de faktiskt gör. Med sina resultat hoppas hon kunna hjälpa lärare att planera sin undervisning och utveckla bedömningen av elevernas kunskaper så att deras lärande i teknik främjas.

Med rätt sorts återkoppling går det att påverka inlärningen. Fokus på uppgiften och en lagom portion av beröm ger bäst effekt, visar Alva Appelgrens forskning.

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. Barnen berättar om en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige.

Genom att låta eleverna diskutera kontroversiella samhällsfrågor med koppling till bioteknik, fick grundskollärare Birgitta Berne fart på diskussionen i klassrummet. Även elever som vanligtvis var tysta, tog plötsligt plats i samtalet.

Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.