Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Genom att förutse elevers sätt att tänka kring matematiska problem blir det lättare att leda diskussionen och hantera det som händer under lektionen. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare stöd att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna hjälper varandra att förstå.

Matematik handlar inte endast om att kunna räkna utan även om att kommunicera och resonera kring matematik. Men detta är förmågor som är svåra att fånga i en lärobok. Maria Fahlgren har designat uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan hjälpa lärare att komma åt alla förmågor som elever behöver träna i matematik.

Hudfärg och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för hur elever blir bemötta i skolan. Ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om i skolan. Det menar Osa Lundberg, som undersökt hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik.

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Idrottsskolor vill vara ett alternativ till föreningsidrotten och attrahera alla barn. Verksamheten bygger på lek men det finns även en viss form av tävling och en tyst ranking. Det visar Peter Carlman i sin avhandling om barns upplevelse av idrottsskolor.

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Språket i naturvetenskapliga läromedel skiljer sig både från elevernas vardagliga språk och det språk som används i andra ämnen. Om eleverna inte möter de naturvetenskapliga begreppen på annat håll än i skolan kan ämnet vara svårt att ta till sig, konstaterar Judy Ribeck i sin avhandling.

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.