Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.

Samhällsorientering är en av de insatser som kommuner har ansvar för att erbjuda nyanlända när de kommer till Sverige. Marie Vesterlind har undersökt hur organiseringen, kunskapsarbetet och den kulturella kompetensen ser ut för de integrationsarbetare som genomför orienteringen.

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Marina Lundkvist har forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland. "Att ta tillvara på barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren," säger hon.

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Fiffi Bomans avhandling visar tydliga samband mellan elevernas psykiska hälsa och kunskaper i matematik och svenska, oberoende av andra faktorer.

Varken skolans styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver i matematik och vad de kan. Att skriva matematik bör göras till ett undervisningsobjekt, menar därför Anna Teledahl som forskat i ämnet.

Kan skolan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare? Den frågan undersöker Michael Håkansson i sin avhandling om hur politiska dimensioner framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll.