Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Kollegial lojalitet kan bidra till att mobbade elever inte får den hjälp de behöver. Det konstaterar Hélène Jenvén som forskat om utsatta elevers situation i en skolklasskontext.

Synen på distanslärandet är föråldrad. Det anser Anders Norberg som i sin forskning visar att distanslärandets roll i utbildningen har mer att göra med tid och processer, och mindre om plats.

Lärares tysta kunskap, yrkesklokhet, är värdefull för både forskning och undervisningspraktik, menar Ruhi Tyson som med sin forskning vill sprida lärares erfarenheter av lyckad undervisning.

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Katarina Lagercrantz All har undersökt elevers erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen på Komvux. Resultatet visar att många elever ser utbildningen som en väg bort från utanförskap.

Utsatthet för våld är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Men de som utsätts berättar sällan om övergreppen. Detta är dolt för vuxenvärlden, konstaterar Anna Palm, som forskat om våldsutsatta unga tjejer.

Trots att elever med utlandsfödda föräldrar generellt presterar sämre i skolan har de höga ambitioner och väljer ofta gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det visar Per Engzell som forskat om elevers sociala bakgrund.

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Analyser av internationella kunskapsmätningar är ofta alltför förenklade. Det konstaterar Inga Laukaitytes i sin studie där hon också ger rekommendationer på hur analyserna ska göras.

Svenska elever tvivlar sällan på det läraren säger. Att jämföra med elever i Ryssland och Australien som oftare ifrågasätter det läraren pratar om, konstaterar Sergej Ivanov som undersökt kritiskt tänkande på historielektionerna i de tre länderna.