Elevsammansättningen i en klass har en styrande och begränsande effekt på vad lärare kan göra i undervisningen, vilket kommer att påverka den undervisning som bedrivs. Det visar Pontus Bäckströms avhandling.
Fattiga och rika elever förväntas bli hållbara på olika sätt, visar en ny avhandling. Redan på policynivå går det att se att Unesco gör skillnad i hur fattiga och rika elever ska adresseras, säger forskaren Linus Bylund.
Ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik, både från lärare och ledare inom utbildning, är avgörande för implementering av digital teknik i skolan. Det konstaterar forskaren Jussara Reis-Andersson.
Det omsorgsetiska ramverket kan användas i skolan till att synliggöra komplexiteten i elevernas relationer. Det visar Mimmi Norgren Hanssons avhandling.
Att få in programmering i matematikämnet med nuvarande strukturer är inte oproblematiskt. Det saknas både fortbildning, tid och styrning, visar Ana Fuentes Martinez forskning.
Nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjuds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och får oftast inte någon nybörjarundervisning, visar Malin Brännströms avhandling.
Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.
Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.
Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.
Det finns en stor potential i diskussioner om matematiska procedurer, visar Patrik Gustafssons avhandling om olika typer av stöd för helklassdiskussioner i matematik.