Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

En engagerad ledning och tydlighet kring ansvar och syfte, är några av flera viktiga mekanismer bakom en bra samverkan. Ulrika Englunds forskning visar att skola, socialtjänst och i ökad utsträckning förskolan är de parter som oftast är involverade i samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa.

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Återkoppling mellan lärare och elev sker växelvis och lika ofta på initiativ av eleven. Anna Öhmans forskning visar också att återkoppling sker lika väl verbalt som med blickar, kroppsspråk eller artefakter.