Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.