Så blir matematikundervisningen när den saknar begreppsliga ramverk, säger Andreas Ryve. Han har följt både lärar- och ingenjörsstudenter under deras matematikstudier, och menar att ramverken behövs för att kunna fokusera det viktiga i undervisningen.

När Fredrik Lindstrand arbetade som socialsekreterare märkte han att ungdomarna i hans grupper saknade uttrycksmedel för att presentera sin egen värld, på sitt eget sätt. I sin avhandling visar han hur elevernas världsbild framträder i filmskapandet.

Helena Johansson har undersökt föreställningen om brist på manliga förebilder - en populär förklaringsmodell för social problematik hos tonårspojkar med ensamstående mödrar. Men vad är det egentligen för behov som den manliga förebilden förväntas fylla?

Lena Swalander har undersökt vilken betydelse självbild, tilltro till sin egen förmåga och förutsättningar i hemmet har för elevers läsförmåga. Resultaten visar att det var en mycket stor skillnad mellan självbilden hos en god läsare och en dålig.

Maria Bjerneby Häll har i sin avhandling följt nyblivna matte och NO-lärare under deras tre första yrkesverksamma år. Studien visar att nyblivna lärare ofta gick på knäna för att hinna förbereda sina lektioner: arbetsbördan riskerar att knäcka dem.

Hanna Eklöf tröttnade på skeptiker som hävdade att elever inte var motiverade att göra sitt bästa vid tester som TIMSS, eftersom resultatet inte påverkade betygen. Hon bestämde sig för att undersöka hur det EGENTLIGEN stod till med elevernas motivation.

Skolpolitiken har under en lång tid löst studenters missnöje med att ge dem ökat inflytande. Nu visar Ellen Almgrens studie att den form av skoldemokrati som favoriserats av politikerna ger negativa effekter på elevernas demokrati- och samhällskunskaper.

Trots att 15 % av Sveriges barn har beteendeproblem - vilket statistiskt sett handlar om flera barn i varje klass - är lärare dåligt rustade med strategier för hur de ska lösa de problemsituationer som uppstår, säger Lisbeth Henricsson.