På 1960-talet skulle svenska folket utbildas och bildas i musik genom den ambitiösa satsningen Radiokonservatoriet. Ronny Lindeborg har i sin avhandling tittat närmare på vad som låg bakom konservatoriets ambitioner, och hur det gick.

När lingvisten Inger Gröning började forska förvånades hon över hur mycket eleverna engagerade sig i språklig problemlösning: i smågruppaktiviteterna övergav de inte ett språkligt problem förrän de hade hittat någon slags gemensam förståelse i gruppen.

Svenska skolelever har en mer positiv inställning till vad det är att gå i skolan och vara elev idag än vad de hade för 35 år sedan. Men det är elevernas inställning till de relationer de har i skolan som har förbättrats - inte intresset för att lära sig.

Christina Rodell Olgaç har studerat romska barns möte med majoritetsskolan. Hon säger att det pågår en stor etnisk mobilisering och revitalisering inom den romska befolkningsgruppen sedan erkännandet som nationell minoritet i Sverige år 2000.

Örjan Hansson har i sitt avhandlingsarbete studerat lärarstudenternas syn på funktionsbegreppet. Studien visar att lärarstudenternas kunskapsstruktur tenderar att vara segmenterad - och det lär få konsekvenser när de i sin tur ska undervisa, säger han.

Så blir matematikundervisningen när den saknar begreppsliga ramverk, säger Andreas Ryve. Han har följt både lärar- och ingenjörsstudenter under deras matematikstudier, och menar att ramverken behövs för att kunna fokusera det viktiga i undervisningen.

När Fredrik Lindstrand arbetade som socialsekreterare märkte han att ungdomarna i hans grupper saknade uttrycksmedel för att presentera sin egen värld, på sitt eget sätt. I sin avhandling visar han hur elevernas världsbild framträder i filmskapandet.

Helena Johansson har undersökt föreställningen om brist på manliga förebilder - en populär förklaringsmodell för social problematik hos tonårspojkar med ensamstående mödrar. Men vad är det egentligen för behov som den manliga förebilden förväntas fylla?

Lena Swalander har undersökt vilken betydelse självbild, tilltro till sin egen förmåga och förutsättningar i hemmet har för elevers läsförmåga. Resultaten visar att det var en mycket stor skillnad mellan självbilden hos en god läsare och en dålig.

Maria Bjerneby Häll har i sin avhandling följt nyblivna matte och NO-lärare under deras tre första yrkesverksamma år. Studien visar att nyblivna lärare ofta gick på knäna för att hinna förbereda sina lektioner: arbetsbördan riskerar att knäcka dem.

Hanna Eklöf tröttnade på skeptiker som hävdade att elever inte var motiverade att göra sitt bästa vid tester som TIMSS, eftersom resultatet inte påverkade betygen. Hon bestämde sig för att undersöka hur det EGENTLIGEN stod till med elevernas motivation.

Skolpolitiken har under en lång tid löst studenters missnöje med att ge dem ökat inflytande. Nu visar Ellen Almgrens studie att den form av skoldemokrati som favoriserats av politikerna ger negativa effekter på elevernas demokrati- och samhällskunskaper.