När Ingrid Nilsson började studera grundskollärares inställning till kompetensutveckling märkte hon snabbt att deras syn skiljer sig åt: hennes studie visar på vikten av att ha lärarna med sig i kompetensutvecklingsarbetet, annars talar man för döva öron.

Segregation är en process som barn är delaktiga i att skapa och återskapa, säger forskaren Katarina Gustafson. I sin avhandling har hon undersökt barns identitetsarbete: studien visar att stadsdelen är en viktig nyckel för att förstå både skola och barn.

När skolan ska genomföra reformprocesser omtolkas de nationella intentionerna på mellannivå, både av kommuntjänstemän och av de verksamma i skolan. Därför menar forskaren Jan Håkansson att reformarbeten sällan blir som det är tänkt.

Helena Hallerström har undersökt de normer som styr rektorernas skolutvecklingsarbete. Hennes resultat visar att rektorerna leder utan att styra: den faktiska ledarrollen är otydlig och saknar strategi. Istället går det mesta ut på att bejaka lärarna.

Trots att majoriteten av lärarna i Jesper Boesens studie anser att de nationella proven i matematik speglar styrdokumenten väl, testar de genomgående andra typer av färdigheter och resonemang i sina egna prov.

Sara Irisdotter har forskat om hur grundskollärare gemensamt skapar en yrkesidentitet, med fokus på etiska frågor och fostransfrågor. Hon säger att lärarna befinner sig i ett spänningsfält mellan skoltraditioner, demokratiuppdrag och marknadsvillkor.

Asta Cekaite har studerat hur sju- till tioåringar som går i förberedelseklass tar sina första steg mot att lära sig ett nytt språk. Hon förvånades över barnens språkliga kreativitet och lade märke till den sociala miljöns betydelse.

Lilly Eriksson har studerat delaktighet i skolan för barn med funktionshinder, och säger känslan av att vara delaktig är något multidimensionellt: att bara vara med räcker inte, barnet måste också KÄNNA sig delaktig och SJÄLV fatta beslutet att delta.

Skolans pedagoger har i uppdrag att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt, men hur ser lärarna själva på detta uppdrag?Gunbritt Tornbergs avhandling visar att pedagogerna skapar en tydlig gemensam yrkesetik - men det saknas ett språk.

Det säger Johannes Lunneblad, nydisputerad forskare vid Göteborgs universitet. Han har följt en förskolas mångfaldsarbete under 18 månader, och kan konstatera att att förskolan inte har blivit den mötesplats som förespråkas i läroplanen.

Frågan om företagsamhet i skolan blir ständigt mer aktuell, säger forskaren Ron Mahieu. Hans studie visar att decentraliseringen har lett till att arbetet med företagsamhet sker på lokal nivå, i direkt samspel med aktörer på supranationell nivå (t ex EU).

1992 beslutades att Sveriges åttondeklassare skulle få betyg, och att kriterierna för denna bedömning skulle utformas av skolorna lokalt. Jörgen Tholin menar att resultatet är föga överraskande: grunden för skolornas betygsättning skiftar oerhört mycket.