Helena Hallerström har undersökt de normer som styr rektorernas skolutvecklingsarbete. Hennes resultat visar att rektorerna leder utan att styra: den faktiska ledarrollen är otydlig och saknar strategi. Istället går det mesta ut på att bejaka lärarna.

Trots att majoriteten av lärarna i Jesper Boesens studie anser att de nationella proven i matematik speglar styrdokumenten väl, testar de genomgående andra typer av färdigheter och resonemang i sina egna prov.

Sara Irisdotter har forskat om hur grundskollärare gemensamt skapar en yrkesidentitet, med fokus på etiska frågor och fostransfrågor. Hon säger att lärarna befinner sig i ett spänningsfält mellan skoltraditioner, demokratiuppdrag och marknadsvillkor.

Asta Cekaite har studerat hur sju- till tioåringar som går i förberedelseklass tar sina första steg mot att lära sig ett nytt språk. Hon förvånades över barnens språkliga kreativitet och lade märke till den sociala miljöns betydelse.

Lilly Eriksson har studerat delaktighet i skolan för barn med funktionshinder, och säger känslan av att vara delaktig är något multidimensionellt: att bara vara med räcker inte, barnet måste också KÄNNA sig delaktig och SJÄLV fatta beslutet att delta.

Skolans pedagoger har i uppdrag att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt, men hur ser lärarna själva på detta uppdrag?Gunbritt Tornbergs avhandling visar att pedagogerna skapar en tydlig gemensam yrkesetik - men det saknas ett språk.

Det säger Johannes Lunneblad, nydisputerad forskare vid Göteborgs universitet. Han har följt en förskolas mångfaldsarbete under 18 månader, och kan konstatera att att förskolan inte har blivit den mötesplats som förespråkas i läroplanen.

Frågan om företagsamhet i skolan blir ständigt mer aktuell, säger forskaren Ron Mahieu. Hans studie visar att decentraliseringen har lett till att arbetet med företagsamhet sker på lokal nivå, i direkt samspel med aktörer på supranationell nivå (t ex EU).

1992 beslutades att Sveriges åttondeklassare skulle få betyg, och att kriterierna för denna bedömning skulle utformas av skolorna lokalt. Jörgen Tholin menar att resultatet är föga överraskande: grunden för skolornas betygsättning skiftar oerhört mycket.

På 1960-talet skulle svenska folket utbildas och bildas i musik genom den ambitiösa satsningen Radiokonservatoriet. Ronny Lindeborg har i sin avhandling tittat närmare på vad som låg bakom konservatoriets ambitioner, och hur det gick.

När lingvisten Inger Gröning började forska förvånades hon över hur mycket eleverna engagerade sig i språklig problemlösning: i smågruppaktiviteterna övergav de inte ett språkligt problem förrän de hade hittat någon slags gemensam förståelse i gruppen.

Svenska skolelever har en mer positiv inställning till vad det är att gå i skolan och vara elev idag än vad de hade för 35 år sedan. Men det är elevernas inställning till de relationer de har i skolan som har förbättrats - inte intresset för att lära sig.