Maud Ihrskog säger att barns kamratskapande måste upp på de vuxnas agenda: att lära sig läsa och skriva kräver hjälp, så även relationsskapandet. Att vara älskad, att få ha roligt, att känna tillit och närhet, det är LIVSVIKTIGA faktorer för ett barn.

Läroboken är ett verktyg som vilket annat som helst, säger Monica Johansson. Som lärare måste du vara medveten om dess tillgångar och begränsningar. Tillåts den styra för mycket, kan den bli en onödig begränsning i undervisningen.

Det är konsekvensen av Kunskapsskolans organisering av verksamheten, säger Ylva Ståhle. Deras individualisering leder till att elever och lärare byter roller: medan eleven förhåller sig självständigt till skolans system, blir läraren styrd av den.

Claes Malmberg har studerat hur lärarstudenter i grupp löste "dilemman" via chatt och diskussionsforum på nätet. Han säger att även om studenternas arbete inte ledde till ett djupare kunskapsbygge, finns det stor potential i det nätbaserade lärandet.

När Christina Osbeck arbetade vid Centrum för värdegrundsstudier hade hon en bild av kränkning som en handling som bröt mot det normala. Det var tills hon upptäckte att det inte var lika svart och vitt för eleverna...

Eva Myrberg har undersökt vilken effekt formell lärarkompetens inom friskolorna har på 9-10 åriga elevers läsförmåga. Resultatet var entydigt: lärarkompetens har stark effekt på elevernas läs-förmåga, men lika god effekt har den sociala snedrekryteringen.

Konstantin Kougioumtzis har studerat lärarkulturer och professionskoder för idrottslärare i Sverige och Grekland. Han upplever stora skillnader mellan Grekland och Sverige - bland annat vad gäller idrottsämnets status i jämförelse med övriga skolämnen.

Els-Mari Törnquist säger att lärande handlar mycket om att skapa relationer, inte bara till varandra utan även till det objekt som står i fokus i lärandeprocessen. Ett sådant objekt är musikalproduktionen, som då kan bli till en arkitektur för lärande.

Arbetet med elevinflytande är inte helt lätt, säger Ragnhild Swahn: lärare använder läroplanen som riktlinje för vilket inflytande som är möjligt, medan elever helst engagerar sig i frågor som intresserar dem. Utmaningen blir att få önskemålen att mötas.

Hälsa betraktas fortfarande som en fysiologisk fråga om att ha bra kondition och förebygga övervikt, fast det står i styrdokumenten att hälsa ska handla om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, säger Mikael Quennerstedt.

Eva Leffler har studerat företagsamhet i skolan, och förvånas över att näringslivet får möjlighet att komma in och ställa krav på skolans arbetssätt och arbetsformer. Hon säger att det uppstår en kamp mellan skola och näringsliv, som inte delar samma mål.