För många lärare är hållbar utveckling ganska luddigt, säger Gunnar Jonsson, men om man ska lyckas rusta eleverna för en föränderlig framtid är det dags att vi börjar prata om innehållet: att lära eleverna mångsynthet och perspektivväxlingar.

Vi vill gärna tro att det har hänt en hel del på genusfronten, säger Anna Sandell, men tyvärr är verkligheten en annan. Hennes studie visar att genusordningen i allra högsta grad kvarstår när det gäller elevers val till gymnasiet.

Ola Magntorn har myntat ett nytt begrepp inom ekologi som han kallar att "läsa" naturen: det innebär att eleverna ska kunna förklara vad de ser i ett ekosystem och förstå hur organismer och processer samspelar. Men det kräver att eleverna får komma ut...

Det har länge funnits en utbredd pessimism när det gäller åtgärder för att hjälpa barn med beteendeproblem, säger Ulf Axberg. Men nu kan man se lite ljusare på framtiden: Ulfs studie visar nämligen att det finns metoder som fungerar för bråkiga barn.

Maria Andrée har tittat på vilket lärande som möjliggörs i skolans NO-undervisning. Hennes studie visar att interaktion med en kompetent lärare krävs för att eleverna ska bli delaktiga i en naturvetenskaplig gemenskap och nå en djupare kunskapsbildning.

Arja Paulin blev nyfiken på hur hennes lärarstudenter klarade sig under den första tiden i yrket: hade lärarutbildningen gett dem en tillräckligt god grund att stå på? Ämnesmässigt och didaktiskt - ja - men inte när det gällde den sociala kompetensen...

Carina Fast avhandling visar att barn praktiserar skrift långt innan de har utsatts för någon formell undervisning. Men erfarenheterna som barnen har med sig från hem och populärkultur får oftast lämnas utanför klassrumsdörren när de börjar skolan.

Ulf Lundström lämnade sitt arbete på gymnasieskolan innan decentraliseringen - och kom tillbaka några år senare till en verksamhet han inte riktigt kände igen. Det drev honom att undersöka hur läraryrket egentligen såg ut i den nya gymnasieskolan.

Skolans litteraturläsning har förändrats mycket lite under årens lopp, säger forskaren Annette Ewald. Ämnet kännetecknas av en historisk eftersläpning där gamla traditioner fortfarande traderas vidare: läsningen blir främst en färdighetsträning.

Anita Nordzells har i sin forskning djupdykt i skolledares mötessamtal. Begrepp och kategoriseringar som "matte-no-nördar" och "stofiler" är exempel på beskrivningar som görs i samtalen för att skildra den verklighet skolledaren lever i.

Fler små barn, större barngrupper, längre avstånd till närmaste arbetsledning och fler administrativa uppgifter. Förändrade villkor upplevs nästan alltid som försämringar av personalen inom förskolan som trots en rad förändringar inte fått mer resurser.

Omotiverade och ointresserade. En stor andel av komvuxeleverna ser studierna som ett alternativ till arbetslöshet. Detta ställer både stora och speciella krav på lärarkåren inom Komvux som måste lägga kraft på att få eleverna till skolbänken.