För vissa personer har särskolan varit utmärkt och för andra har den varit ett problem, näst intill förödande, och så finns det hela spannet där emellan, säger forskaren Elisabet Frithiof.

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.

Beskrivningar av en elev i en elevplan medför en identiteskonstruktion, säger Ingela Andreasson. Texten blir ett levande dokument som följer eleven genom hela skoltiden, vilket kan påverka både hur eleven ser på sig själv men även hur andra ser på eleven.

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar, men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

"En bild säger mer än tusen ord", brukar det heta. I Eva Skåreus avhandling är det just så: där har det sagda ordet fått ge vika för bildlärarstudenters illustrationer av hur de ser sig själva i sin framtida yrkesroll.

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig.

Det finns något motsägelsefullt över retoriken kring barn och internet, säger Elza Dunkels: å ena sidan säger vuxna att barn kan så mycket mer om internet, å andra sidan gör de anspråk på att veta bäst när det gäller nätfaror. Men är det verkligen så?

Målet med Catrin Tufvessons studie har varit att ge förslag på hur man kan utforma en god lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Vi måste komma bort från vi och dem -tänkandet, säger forskaren Hans Lorentz som i sin studie har undersökt talet om det mångkulturella utifrån ett pedagogiskt interkulturellt perspektiv.

Socioekonomisk status, utbildningsbakgrund, ålder, kön: ingen av dessa faktorer hade lika stor betydelse för resultatet som studenternas egna förväntningar och studiemönster, säger forskaren Ulf Olsson.

Arkitekten Inge Mette Kirkeby har studerat hur byggnaden kan bidra till att realisera skolans pedagogiska intentioner:- I takt med att undervisningen utvecklas och skolan blir mer differentierad krävs också en mer differentierad skolmiljö.

Elever med positiva självbilder och förväntningar får ut maximalt av studie- och yrkesvägledarsamtalet - detsamma kan inte sägas gälla för elever med negativ självbild, säger forskaren Gunnar Schedin.