Funktionshindrade barn som inte har förmågan att tala får inga tydliga ljudrepresentationer i minnet, säger forskaren Maria Larsson. Mina resultat tyder på att avsaknaden av det tysta, inre talet är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter.

Lärarstudenter med utländsk bakgrund omfattas av ett nyttotänkande där man ser ett pedagogiskt mervärde med att betona kulturell bakgrund, säger forskaren Magnus Åberg. Det finns däremot inget mervärde kopplat till klass eller sexuell läggning.

Genom att använda motspråk kan vi överskrida gränser och få syn på våra förgivettaganden, säger Birgitta Gustafsson. Men att göra det innebär också ett omprövande av vår tidigare kunskap, och däri ligger en smärtpunkt: att sätta sig själv på spel.

Att konfirmera sig är en religiös upplevelse, men inte enbart, säger Elisabeth Porath Sjöö: det är även en bildningsresa som berör hela individen. Ungdomarna i hennes studie talade om en kyrka som uppmuntrade till fritt tänkande - i motsats till skolan.

Det finns mycket dolt i studenters matematiska resonemang som inte märks om man bara lyssnar ytligt, säger Kerstin Pettersson, vars studie visar att studenterna har en djupare förståelse som visar sig först när man lyssnar ordentligt - och ställer frågor.

Angerd Eilard har studerat hur genus, etnicitet och generation samspelar i grundskolans läseböcker under fyrtiofem år. Hennes studie visar att läsebokspojken är mer oförändrad än läseboksflickan och att barnen har tagit över i förhållande till de vuxna.

Camilla Hakelind har undersökt ungdomars sociala relationer och orsaker till interpersonella problem: vilken betydelse har till exempel föräldrarelationer - och finns det en koppling mellan ungdomars självbild och interpersonella problem?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag.

Pedagogerna i Yvonne Karlssons studie arbetar utifrån ett inkluderande ideal men måste samtidigt hantera dilemmat med barn som inte lever upp till skolans normer, förväntningar och mål. Paradoxalt nog resulterar det i att skolan osynliggör de barnen.

Mellan 18-22 månaders ålder sker en otrolig utveckling i barnets hjärna, säger forskaren Helena Örnkloo: på fyra månader går barnet från att systematiskt inte kunna få i en kloss i en låda, till att plötsligt kunna det.

Det är mer som förenar andraspråksinlärare oavsett vilket språk det är som skiljer dem åt, säger forskaren Anders Philipsson. Det första språket påverkar inte inlärningsgången i någon stor utsträckning.

Marcus Samuelsson förvånas över medias bild av den stökige svenske eleven:- Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag visar på i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.