Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.

Läromedel, styrdokument och läroplaner kan ses som kanoniska texter, säger Magnus Hultén: de styr och sätter normer för ett ämne, i det här fallet naturvetenskap. I sin studie beskriver han inte mindre än sex olika naturvetenskapliga kanon från 1800-2007.

Margaretha Kristoffersson har studerat försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. God kommunikation, öppnare klimat och större insyn i skolans verksamhet, det är resultatet om man får det att fungera, säger hon.

Vad innebär egentligen fostran till företagsamhet i den finska pedagogiska praktiken? Det handlar om inre egenskaper, säger forskaren Bettina Backström-Widjeskog: elevers personliga utveckling och självförtroende är det som står i centrum.

Att använda sig av det Sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande, säger forskaren Ann Pihlgren:- Det här är INTE undervisning, det är något helt annat!

När Johan Häggström jämförde kinesiska och svenska lärares undervisning upptäckte han att en del aspekter hölls konstanta i undervisningen. Det får konsekvenser för eleverna, eftersom saker som hålls konstanta är svåra att urskilja. Lösningen? Variera!

Karin Forslund Frykedal har undersökt elevers tillvägagångssätt vid grupparbete. Hennes resultat visar att eleverna delar upp arbetet mellan sig så fort de får möjlighet. Som lärare måste man därför bygga in samarbetet i själva uppgiften, säger hon.

Anne Palmérs studie visar att inte bara svenska utan även yrkesförberedande karaktärsämnen kan ge elever goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Det finns elever som utan en enda dag av undervisning i engelska kan skriva helt korrekta meningar, säger Mikaela Björklund. Men det finns även en liten grupp elever för vilka engelska är ett främmande språk och det ställer krav på lärarna.

I policytexter om livslångt lärande framträder den önskvärde individen som aktiv, "på" och drivande. Men vad händer med dem som inte platsar in i bilden? Konsekvensen av retoriken är ett ganska hårt samhälle med lite plats för kufar, säger Gun Berglund.

Det säger forskaren Bosse Thorén som har undersökt en strategi för uttalsundervisning inom sfi och svenska som andraspråk. Man bör inte säga café när man menar kaffe: även om det inte blir en betydelsekrock så känner man inte igen orden om de betonas fel.

Det är området snarare än kön som avgör i vilken utsträckning ungdomar idrottar, säger forskaren Bengt Larsson:- Uppfattningen att det är pojkarna som står för idrottandet kommer på skam i min avhandling.