Hur blev du intresserad av ämnet? - Mitt intresse väcktes dels av en konkret fråga från eleverna varför de ofta bara fick betyget G i karaktärsämnena. Men även genom mitt eget arbete med kvalitetssäkring där jag såg samma sak som eleverna när det gällde hur betygsnivån låg i karaktärsämnena. Jag frågade mig varför det…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Inom den musikpedagogiska traditionen verkar mycket vara för givet taget. Som exempelvis att ju större musikalisk talang man har desto mer får man ut av att spela. Själv är jag är kritiskt till detta odemokratiska synsätt men har aldrig funnit något forum att diskutera och ställa frågor om…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började på forskarutbildningen 2001 presenterades den första PISA-undersökningen och det blev då en diskussion om kunskapsresultaten. Jag fick möjlighet att vara med på en OECD-konferens i Berlin där det fördes diskussioner hur man skulle lägga upp nästa PISA-undersökning. Jag märkte då att fokus flyttades från att…

Dagens elever har stor kunskap i att uttrycka sig genom visuell gestaltning. Skolan och lärarna måste bli bättre på att lyfta fram de arbeten där dessa uttryckssätt används, och inse värdet av vad de kan bidra med i ett lärandeperspektiv.

Praktik och retorik möts inte alltid i svenskundervisningen. Lärarnas medvetenhet kring sin roll som demokratisk fostrare är svag och film får ibland ersätta böcker på svenskatimmarna. Det är ett par av slutsatserna i Edmund Knutas avhandling.

Lärare bör vara medvetna om barns användande av estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i NO-undervisningen, eftersom de har betydelse för barnens möjlighet att följa med i undervisningen och för deras lärande.

Att se sambandet mellan olika tider har ett stort värde för oss människor och på ett djupare plan handlar det om själva livet. Det är utgångspunkten i Niklas Ammerts avhandling om hur begreppet historiemedvetande uttrycks i svenska läroböcker.

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olsson i sin avhandling.

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.

Samspelet mellan barn med flera betydande funktionshinder och deras föräldrar består av ömsesidig delad erfarenhet och glädje. I vardagen sker hela tiden ett samspel. Jenny Wilder har i sin avhandling intervjuat föräldrar om vardag och kommunikation.

Distanselever är sällan några ensamvargar. Tvärtom, visar Berit Östlunds avhandling om distansstudier ur elevernas perspektiv. Här lyfts gruppen fram som en viktig inspirationsfaktor. Stöd och styrning från lärarhåll uppskattas också av distanselever.

Vad innebär egentligen mångkulturell skolundervisning och på vilka grunder ska svenska skolbarn fostras enligt det samtalsdemokratiska idealet? När nuvarande läroplan fastställdes gick debattens vågor höga kring just värdegrundsfrågor.