I skolpolitiska texter från 1940-talet och fram till 1990-talet kan en traditionell syn på kön utläsas. Men samtidigt är ett annat synsätt också tydligt, en syn som utmanar snäva könsnormer och givna mönster.

Det pratas betydligt mindre, både engelska och svenska, i klassrum där undervisningen bedrivs på engelska. Maria Lim Falk skriver i sin avhandling om hur detta påverkar elevernas kommunikativa kompetens i olika ämnen och deras språkutveckling i svenska.

Lärare befinner sig ofta på kollisionskurs mellan den egna kreativiteten och skolans procedurregler. Men lärarna är duktiga på att protestera och ge uttryck för sina moraliska ställningstaganden, konstaterar Agneta Knutas som följt ett lärarlag.

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp inre förutsättningar för förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Ingrid Mossberg Schüllerqvist har undersökt lärares målsättningar för litteraturundervisningen. Hon konstaterar att lärarna jobbar mycket med läsförståelse, med värderingsfrågor och att de fungerar som kritiker som visar att litteratur kan läsas olika.

Övertydliga politiska budskap, i vissa fall ren propaganda och en konsekvent underordning av målgruppen. Läroböcker i svenska för andraspråk utgör en arena för en ideologisk maktkamp, visar Jörgen Mattlars avhandling.

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling.

Elevernas allt sämre resultat beror på de stora förändringar som skett inom läraryrket sedan mitten av nittiotalet och på den styrning som gör att lärarna har en sämre kontroll över yrket. Det menar Göran Brante i sin avhandling.

Att uppmuntra barn till mer låtsaslek är en investering för framtiden, menar forskaren Mikael Jensen. En person som - förutom att ha goda kunskaper - också är kreativ, socialt kompetent och en bra problemlösare blir nämligen en förebild för andra.

Har demokrati, tillväxt och livslångt lärande något med matematik att göra? I allra högsta grad om man ska tro på läroplaner och andra styrdokument. Överdrifter, menar Sverker Lundin som forskat om matematiken och dess upphöjda roll i den svenska skolan.

Betygen mäter ämneskunskaper, men också elevernas motivation. Det visar Alli Klapp Lekholm i sin avhandling. Engagerade föräldrar ger eleverna högre betyg och friskolor och stora skolor sätter högre betyg eftersom föräldrar där är mer välutbildade.

Öppna laborationer i kemiundervisningen upplevs mer positivt av elever trots att de kräver mer engagemang och tänkande än traditionella kokbokslaborationer . Öppna laborationer ställer också höga kunskapskrav på läraren, konstaterar Berit Kurtén-Finnäs.