Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

De musikaliska och kreativa dimensionerna i musikämnet tas nästan aldrig upp på musiktimmarna. Regler, teknik och motorik är i stället det som dominerar musikundervisningen på gymnasiet, visar Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling.

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

Kommunala enhetschefer har olika förutsättningar att lyckas i sitt chefskap. Tina Kankkunen ger i sin avhandling förklaringar till varför chefer i kvinnodominerade verksamheter, som skola och förskola, ofta betraktas som icke-närvarande av sina underställda.

En evig kamp om tid och resurser. Så kan förskollärarnas möjligheter till utvecklingsarbete beskrivas. Förskollärarnas bästa sätt att skapa förändring är genom att formulera sig och vässa sina argument, visar Claudia Gillbergs avhandling.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.