Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Insikter som lärare får genom en så kallad learning study kan ha stor betydelse för elevernas lärande. Kunskaperna kan också överföras mellan lärare och vara till nytta för fler elever. Det visar Angelika Kullberg, som i augusti disputerar med en avhandling om kritiska aspekter inom matematikundervisningen. What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics, heter den.

Svenska folkhögskolor har historiskt sett legat långt framme, till exempel i fråga om undervisningsmetoder. I dag har marknadstänkandet gjort sitt intåg, vilket leder till nya dilemman som utmanar identiteten, visar Caroline Runesdotter i avhandlingen I otakt med tiden?, Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Om man har svag koncentrationsförmåga är det svårare att minnas och förstå vad man läser i bullriga miljöer. Det visar Patrik Sörqvist i sin avhandling, The role of working memory capacity in auditory distraction.

Redan på 1500-talet talade bibliotekarier om allmänna bibliotek, om universalarkiv och vikten att stå objektiv inför urvalet. Det visar Bertil Janssons avhandling Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling.

Vad som ses som god kvalitet i utbildning varierar mellan olika länder. För att internetbaserat lärande i högre utbildning ska vara framgångsrikt krävs att både teknik och formerna för undervisning och examination anpassas till en kulturell kontext. Det visar Davoud Masoumi, i avhandlingen Quality in E-learning in a Cultural Context: The Case of Iran.

Trädgårdsarbete ger människor med intellektuella funktionshinder både möjligheter och begränsningar i lärandet. Det visar Mariella Niemis avhandling Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.