Elever intresserar sig för många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. Men vardagliga experiment som syftar till att öka intresset för NO går femtonåringarna förbi. Det visar Magnus Oskarsson i sin avhandling Viktigt men inte för mig .

Med Det läsande barnet: minnen av läspraktiker, 1900 1940 vill Mats Dolatkhah bidra till ett historiskt perspektiv i debatten om barns och ungdomars läsande av i dag.

Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .

Representativ demokrati kan ge upphov till mindre tolerans mot åsikter som avviker från den egna. Det är ett av resultaten i Emma Bäcks avhandling Social and cognitive biases in large group decision settings .

Parallellskolesystem har en positiv effekt på elevernas testresultat årskurserna före linjedelningen. Det visar Kristian Koerselman i sin avhandling Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education .

Lärarna stimuleras av att arbeta ämnesintegrerat i NO men för eleverna har det inte lika stor betydelse det viktiga är att kunskaperna är användbara och att det finns en vardagsanknytning i undervisningen. Det visar Helena Perssons avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9 .

Ungdomar som skriver på dialekt upplever det som befriande eftersom det inte finns några regler. Det är också viktigt för identiteten. Det visar Anna Greggas Bäckströms avhandling Ja bare skrivar som e låter: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.