Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum, säger Marie Golsäter, som forskat om hälsosamtalen i skolan.

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. – Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. Ett viktigt resultat med min avhandling är att platsen har betydelse, säger Håkan Löfgren.

I ”Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola” visar Karin Hultman hur möbler, arbetsmaterial och leksaker i pedagogiska praktiker kan förstås som aktiva aktörer och medproducenter i barns vardag.

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.

Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”

Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Elever i klasser med höga krav upplever oftare än andra elever att de har hälsobesvär som ont i magen och svårt att sova. Det är en av slutsatserna i Ulrika Erikssons avhandling ”Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet”.

Hur vår framtid konstrueras påverkar tänkandet om behov av förändring av utbildningssystemet. Elisabet Hedlund har i avhandlingen ”Att styra i namn av framtid: Subjektskonstruktioner och tekniker för styrning” studerat föreställningar om framtid som styrningsteknologi.

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.