Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.

Det blir allt vanligare att undervisningen på högskolan bedrivs på engelska. De studenter som undervisas på både svenska och engelska inser dock inte att de agerar och tar till sig kunskap på olika sätt beroende på vilket språk som används.

Lärare väljer ofta innehållet i islamämnet utifrån vad de tycker är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle. Jenny Berglund har i sin avhandling undersökt islamundervisningen i muslimska friskolor. Religiösa berättelser, koranundervisning och sång är återkommande inslag i undervisningen.

Att generalisera och urskilja det som varierar från det som är konstant, och att synvända är det vanligaste sättet att förstå matematik. Ingrid Dash har i sin avhandling intervjuat svenska och indiska elever om hur de har löst och förstått matematiska problem. Hon har också tittat på hur själva lärandemiljön uppmuntrar till förståelse.

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började på forskarutbildningen 2001 presenterades den första PISA-undersökningen och det blev då en diskussion om kunskapsresultaten. Jag fick möjlighet att vara med på en OECD-konferens i Berlin där det fördes diskussioner hur man skulle lägga upp nästa PISA-undersökning. Jag märkte då att fokus flyttades från att…

I policytexter om livslångt lärande framträder den önskvärde individen som aktiv, "på" och drivande. Men vad händer med dem som inte platsar in i bilden? Konsekvensen av retoriken är ett ganska hårt samhälle med lite plats för kufar, säger Gun Berglund.