Hrvoje Kap har analyserat och jämfört gymnasiala yrkesutbildningar och utbildningsprogram i de nordiska länderna.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Syftet med Cosmas Mnyanyis avhandling är att beskriva och analysera hur lärare som deltar i ett aktionsforskningsprojekt i Tanzania ändrar sina undervisningsmetoder och strategier för att främja inlärning hos synskadade elever som är integrerade i vanliga klasser.

Undervisning i stora klasser och otillräckliga läromedel är de kritiska punkterna när det gäller undervisningen i grundskolor i Tanzania, enligt Mary Vincent Sokos studie.

Det övergripande syftet med William Jobes avhandlingen är att undersöka hur mobila enheter kan katalysera och förbättra både informellt och icke - formellt lärande i Kenya.

Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.

Syftet med Åsa Perez-Karlssons avhandling är att undersöka elevers upplevelser av lärande i samband med deras deltagande i ett internationellt gymnasieutbyte.

Trine Arnesen har i sin avhandling studerat erfarenheter av att genomföra pedagogiska beteendeanalytiska ingrepp i norska förskolor