Shruti Taneja Johansson konstaterar i sin avhandling att begreppet inkludering spridit sig över världen. Med Indien som exempel visar hon den komplexitet som omger skolgången för barn med autism och att barnets omgivning, främst föräldrar och lärare, är avgörande för om skolgången ska fungera.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Hrvoje Kap har analyserat och jämfört gymnasiala yrkesutbildningar och utbildningsprogram i de nordiska länderna.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Syftet med Cosmas Mnyanyis avhandling är att beskriva och analysera hur lärare som deltar i ett aktionsforskningsprojekt i Tanzania ändrar sina undervisningsmetoder och strategier för att främja inlärning hos synskadade elever som är integrerade i vanliga klasser.

Undervisning i stora klasser och otillräckliga läromedel är de kritiska punkterna när det gäller undervisningen i grundskolor i Tanzania, enligt Mary Vincent Sokos studie.

Det övergripande syftet med William Jobes avhandlingen är att undersöka hur mobila enheter kan katalysera och förbättra både informellt och icke - formellt lärande i Kenya.

Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.