Hoppa till sidinnehåll

Forskning och utveckling inom kategori "Inkludering"

Visar sida 9 av 16

Välj typ av innehåll inom kategori "Inkludering":

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

2020-11-25
Denna systematiska översikt svarar på frågeställningen: Hur kan en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa utformas så att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande? (pdf)

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

2020-11-25
Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

What physical education becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated: a transactional understanding

2020-11-02
Författarna har undersökt vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

Forskningsutblick: Normkritik i ämnet Idrott och hälsa

2020-09-29
Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Lika värde för alla med blandade skolformer

2020-06-10
Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.
1891016