I strävan efter att inkludera alla elever i ordinarie undervisning uppstår ibland fler problem än fördelar, speciellt när realiteten präglas av budgetnedskärningar som leder till stora klasser och färre lärare. Därför måste framtidens skola våga bryta med gamla mönster och vara beredd på omfattande förändringar, inte minst i synen på elever, skriver doktoranden Johanna Lüddeckens.

För att motverka skolsegregationen har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny studie har forskare följt effekterna av ett sådant beslut – och resultatet visar att skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer.

An interpretative qualitative research project has been carried out in north-west Spain (Galicia) with the aim of identifying the priorities which, in the opinion of the different agents involved, constitute the major demands of inclusion for an inclusive social and educational transformation.

Greg Walton, Stanford University, discusses the impact of belonging uncertainty on students, offering strategies to foster inclusivity and trust in educational environments. Walton says the research highlights the importance of small cues, diverse curricula and empathetic responses to challenges. (webbradio)

Det som gått för långt är inte strävan efter inkludering – utan att vi fått en skola präglad av marknadsexperiment, lärarbrist och ändlösa besparingar. Gör inte inkluderingen till syndabock när det är den ideologiska och ekonomiska styrningen som fallerat, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Elever kan placeras i särskild undervisningsgrupp av vitt skilda skäl. Men elever med olika behov fungerar inte alltid så bra tillsammans. I en ny avhandling studerar Vicktoria Westerberg vid Umeå universitet hur den särskilda undervisningsgruppen förhåller sig till skolans inkluderande uppdrag. 

Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur det särskilda stödet utformas utifrån de barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Underlaget består av intervjuer med 15 förskollärare. Datamaterialet bearbetades genom en konventionell innehållsanalys.