Två legitimerade lärare, tjugofem elever och en lektion i idrott och hälsa. Det är en helt vanlig eftermiddag på Kolarängskolan i Järfälla utanför Stockholm.
Gustav Persson har brutit ner kunskapskraven från årskurs 6 till årskurs 1. Det har resulterat i elva kunskapsrelaterade arbetsteman som han bygger på för varje år för att säkra en bra progression.
En lektion i idrott och hälsa ser ofta likadan ut i mellanstadiet som i högstadiet och i gymnasiet. Både vad gäller innehåll, undervisning och bedömning.
Många lärare tycker att friluftsliv är krångligt att få till på lektionerna i idrott och hälsa. Jonas Mikaels har undersökt hur det kan bli enklare genom att ifrågasätta det som tas för givet i synen på friluftsliv i skolan.
Personalen upplevde att de barn som behövde mest vuxenhjälp fick minst. Då förändrade skolan sitt arbetssätt. Eleverna lär nu känna varandra bättre och anpassningarna är inte utpekande.
Sjuksköterskan och doktoranden Anette Nord har fått över en halv miljon kronor i stipendium för att sprida sin forskning om hur skolelever bäst lär sig hjärt-lungräddning.
Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.
Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.