Om en viss kroppsrörelse inte är mer rätt än någon annan: hur ska man då sätta betyg i idrott och hälsa? Det är en fråga som både elever och lärare ställer sig, enligt forskaren Nina Westrin Modell.
Finns det skillnader i hur läraren utformar sina uppmaningar till nyanlända elever jämfört med till elever som har svenska som sitt starkaste språk? Det är en av frågorna som Johanna Karlsson undersöker i sin avhandling.
Flickor kan missgynnas inom idrott och hälsa när fokus hamnar på fysisk styrka och prestationer. Men betyder det också att flickor är mer kritiska till ämnet? "Nej, vi måste bort från den vanföreställningen", säger forskaren Alexander Jansson.
Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.
Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.
Cirkusaktiviteter som ett inslag i ämnet idrott och hälsa kan ge flera vinster. Det visar Matilda Lindberg i sin avhandling där hon använt cirkus som pedagogiskt verktyg. Hennes arbete syftar till att främja elevers möjlighet till inflytande och föreslå en förändring av undervisningen i idrott och hälsa.
Ämnet idrott och hälsa handlar fortfarande för mycket om bollsporter och tävlan, konstaterar forskaren och idrottsläraren Nina Westrin Modell. Men hennes intervjuer med elever ger ändå hopp. "De uppskattar ämnet när de lär sig samarbeta och ta ansvar kring hälsoprojekt", säger hon.
En ny avhandling visar att lärare och rektorer mer eller mindre oreflekterat samverkar med idrottsföreningar. "Jag hade förväntat mig att lärarna skulle visa mer professionell integritet och värna idrottsämnet som ju rymmer mer än vad som sker inom idrottsrörelsen", säger forskaren Louise Lindkvist.