Vilka är forskarna i idrott och hälsa? Är de inte – också – lärare i idrott och hälsa? Jo, i de allra flesta fall är de just det, skriver Håkan Larsson, professor i idrott på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

En avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har tittat på samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kondition och psykisk hälsa bland högstadieelever. Över 1100 sjundeklassare från 34 skolor i Sverige deltog i studien.

Kalle Jansson har i sin doktorsavhandling i idrottsvetenskap studerat vilken betydelse religion och etnicitet har i ämnet idrott och hälsa i den svenska skolan.

Ännu en studie som kritiserar tävlingsmoment i idrotten har väckt starka reaktioner bland lärare. – Att tävla hämmar en del, men får andra elever att blomstra. Jag måste gynna båda grupperna, säger gymnasieläraren Mattias Fredin.

Det kan uppstå spänningar kring religion och etnicitet i skolans idrottsundervisning. Men Skolverket ger inga tydliga riktlinjer och för hur spänningarna bör hanteras och skolledningar hjälper sällan till. Ansvaret hamnar ofta på enskilda lärare och elever, visar ny forskning.

Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.

Familjebakgrunden är viktigare i dag för att lyckas i idrotten i skolan, visar en studie från Malmö universitet. I den framkommer det att barn från välbärgade familjer får bättre betyg i idrott och hälsa. Men det är framförallt en elevgrupp som sticker ut.