Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Anlägg inte ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från recept eller läror, utgå istället från en pedagogisk ledstjärna som fokuserar på vem du vill vara snarare än hur eller varför. Den slutsatsen drar Lotta Jons i studien "Till-tal och an-svar".

Hur använder sig universitets- och högskolestudenter avsina begreppsuppfattningar när de arbetar med ett matematiskt material? Det undersöker Kerstin Pettersson i studien "Algoritmiska, inuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel".

Stefan Hrastinskis avhandling syftar till att ge en djupare förståelse av hur, varför och när direkt kommunikation, som ett komplement till fördröjd kommunikation (tex epost), påverkar studenters deltagande i nätbaserad utbildning.

Magnus Åberg har i avhandlingen "Lärardrömmar: om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt" undersökt hur normer för nya lärare bibehålls inom lärarutbildningen och vilka lärarsubjekt som uppstår genom normerna.

Vilka möjligheter till lärande erbjuder gruppsamtal inom den högre utbildningen? Trots nästan identiska förutsättningar visar Anna Malmbjer i sin avhandling "Skilda världar" att studenterna tolkar och löser uppgifterna på helt olika sätt.

Studenter som går datorbaserade undervisningar på nätet har svårt att själva lyckas med ett djupare kunskapsbygge, trots att undervisningsformen har stor potential. Det visar Claes Malmbergs avhandling "Kunskapsbygge på nätet".

Elisabet Nihlfors har skrivit en doktorsavhandling om den ”växlingsstation” där den statliga styrningen av skolan övergår till kommunal ledning - nämligen i skolchefen.