Syftet med Berit Östlunds avhandling "Vuxnas lärande på nätet" har varit att beskriva, analysera och förstå betingelser för studier och interaktivt lärande utifrån vuxna distansstudenters perspektiv.

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

I Susanne Gustavssons avhandling "Motstånd och mening" riktas intresset mot lärarutbildningens villkor som akademisk yrkesutbildning, tolkat genom studenters samtal.

Ann-Mari Edström har i avhandlingen "Learning in visual art practice" studerat högre utbildning i fri konst för att ta reda på mer om studenternas lärandeprocesser. Studien visar bland annat på aspekter av en extremt självstyrd lärandesituation.

Pernilla Nilsson har i avhandlingen "Learning to teach and teaching to learn" undersökt hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap för att undervisa yngre elever i naturvetenskap.

Marianne Öberg Tuleus har i sin avhandling "Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta" undersökt vilka innebörder av fenomenet lärarutbildning som framträder då lärarutbildning studeras som levd erfarenhet.

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Anlägg inte ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från recept eller läror, utgå istället från en pedagogisk ledstjärna som fokuserar på vem du vill vara snarare än hur eller varför. Den slutsatsen drar Lotta Jons i studien "Till-tal och an-svar".

Hur använder sig universitets- och högskolestudenter avsina begreppsuppfattningar när de arbetar med ett matematiskt material? Det undersöker Kerstin Pettersson i studien "Algoritmiska, inuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel".

Stefan Hrastinskis avhandling syftar till att ge en djupare förståelse av hur, varför och när direkt kommunikation, som ett komplement till fördröjd kommunikation (tex epost), påverkar studenters deltagande i nätbaserad utbildning.

Magnus Åberg har i avhandlingen "Lärardrömmar: om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt" undersökt hur normer för nya lärare bibehålls inom lärarutbildningen och vilka lärarsubjekt som uppstår genom normerna.