Underdogs, distanserade konstnärer och akademiskt hemmastadda. Högskolestudenters grupper på Facebook speglar social bakgrund och gör olika utbildningstraditioner tydliga. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Språk är ett centralt redskap för att vara del i vårt samhälle, för möjligheten att ta del av andras tankar och åsikter och delge andra, i såväl vår närmiljö som i större globala sammanhang. Och det är just det som driver Carina Hermansson, blivande professor inom pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Varför tvekar många skolforskare inför det tredje uppdraget, att dela med sig brett av sin kvalificerade kunskap? Uppdraget borde ju vara särskilt angeläget nu, med sjunkande likvärdighet, marknadisering och svår lärarbrist i skolan, skriver Eric Cardelús.

Self-interest is pushing higher education to change long-held policies that thwart success.

Nu när skoldebatten äntligen blivit mer verklighetsförankrad måste fler utbildningsforskare delta i den: axla er roll, ta ert ansvar och kommunicera mer med allmänheten och i fler kanaler. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.

Är de renodlat tekniska lärosätena på väg att tappa mark? Trenden i Europa är att alltfler breddar sin profil med samhällsvetenskap och humaniora – en kombination som leder till ökat genomslag, enligt studier av KTH-forskare.

Högskolan i Skövde är ett av åtta lärosäten som fått medel från Universitets- och högskolerådet, UHR, för att vidareutveckla högskolans organisation kring distansutbildningen. Projektet Hållbara strukturer för kvalitet i distansutbildningen har fått närmare två miljoner kronor och genomförs under år 2022.