Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Goran Puaca har i sin avhandling jämfört regeringens visioner om hur elevers studieval helst ska göras med hur det ser ut i praktiken. Han konstaterar att eleverna är väldigt osäkra på vad de ska göra efter sina utbildningar. "Jag har tittat på vilka möjligheter elever har att göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad", säger han.

Vad är det som styr rekryteringen av prefekter och forskarstudenter vid högskolor och universitet? Denna fråga har Thomas Sandstedt undersökt i sin avhandling. "Studien baseras på sammantaget 32 intervjuer vid sju olika lärosäten över hela landet", säger han.

Hur kommer det sig att somliga ungdomar från utsatta förorter bryter trenden och läser vidare på högskola? Den frågan har Mats Widigson studerat. "Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort", säger han.

Vad kan man lära sig från digitala spel? Forskaren Ulrika Bennerstedt har i sin avhandling undersökt lärande och kunskapsutveckling. ”Jag har tagit avstamp i den ständigt aktuella diskussionen om huruvida spelande kan ge bra respektive dåliga lärandeeffekter”, säger hon.