Vad har den fria forskningen för förutsättningar idag? Hur rimmar förväntan på både utbildningsplatser och global konkurrens med forskningen? (webb-tv)

Samarbeten mellan lärosäten och huvudmän som bygger på långsiktiga och hållbara lösningar vidareutvecklar såväl lärarutbildning som forskning. När professioner samverkar i forskningsprocesser gagnar det elevernas utbildning. (webb-tv)

– Vi ska försöka bygga ett system – eller en infrastruktur – för samverkan kring praktiknära forskning. En förutsättning för att det ska lyckas är att lärosätena och skolhuvudmännen ingår överenskommelser eller avtal om samverkan. Det säger Maria Jarl, ordförande i samordningsnämnden för lärarutbildning på Göteborgs universitet och medlem i den nationella samordningsgruppen för ULF.

Begrepp som ”postsanning” och ”alternativa fakta” har använts flitigt på senare tid – främst i den amerikanska debatten, men även internationellt. Tyder detta på en förtroendekris för forskningen? Inte i Sverige i alla fall. En ny rapport visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin.

Ett starkt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter inom pedagogikämnet är en av anledningarna till bedömningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ser det som en styrka att Örebro universitets forskarutbildning har särskilt fokus i ett brett ämne som pedagogik.

Flera forskningsstudier har visat att formativ bedömning kan leda till avsevärda ökningar av elevers lärande. Torulf Palm studerar hur olika egenskaper hos formativ bedömning påverkar lärande, och vilket stöd lärare behöver för att kunna vidareutveckla sin formativa bedömningspraktik på ett sådant sätt att den får önskvärda effekter.

Lagom till Almedalsveckans 50 års-jubileum slår antalet evenemang rekord. Arrangörerna räknar med över fyra tusen programpunkter och många rör demokrati och årets val. "Almedalen är en otroligt viktig plats för det demokratiska samtalet och där kan vi forskare bidra med expertkunskap", säger Kajsa Falasca.

Hur stort är svenskarnas förtroende för forskning och forskare? Enligt senaste rapporten Vetenskapen i samhället är den större än någonsin.

En ny rapport från Vetenskap & Allmänhet, VA, visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin: 61 procent. Det rekordstora förtroendet kan vara ett tecken på att svenskar vill värna forskningens betydelse för samhället, säger Gustav Bohlin, utredare på VA.

Ann-Christine Vallberg Roth, professor i pedagogik vid Malmö högskola och vetenskaplig ledare för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, har skrivit om resultatet från programmet i denna artikel.

Nu har Göteborgs universitet och de kommunala skolhuvudmännen i Göteborgsregionen kommit överens hur arbetet i det så kallade "ULF-avtalet" ska se ut. Genom överenskommelsen tas nu det första steget mot att bygga ett hållbart samarbete kring praktiknära forskning i skolan.