Jan-Ingvar Jönsson står mitt i corona-dramatiken i sitt jobb på Vetenskapsrådet. Men han är också LiU-professor i medicinsk cellbiologi och den 1 juli axlar han rektorsposten på Linköpings universitet.

På förskolan Gropens gård i Hammarkullen forskar förskollärarna på sin egen verksamhet. I ett samverkansprojekt lett av forskare från Göteborgs universitet bygger de gemensam kunskap och undersöker nya verktyg för planering och utvärdering på temat naturorienterande ämnen.

Göteborgs universitet har antagit Catarina Schmidt, verksam vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), som docent i pedagogik. Hon disputerade 2013 med avhandlingen "Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter".

Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst vidtar olika åtgärder för att fånga barns och ungas perspektiv av Covid-19-krisen.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Christina Osbeck har blivit befordrad till professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Efter forskarutbildning i marinbiologi läste hon vidare till lärare. Att vara skolad i att hitta information, analysera, se samband och dra slutsatser kan vara både en styrka och en förbannelse, menar Johanna Junback.

Nej, formativ bedömning är inte ”ännu en utbildningsfluga”. Det är helt enkelt ett av de mest effektiva och minst kostsamma sätten att förbättra utbildning, skriver Dylan Wiliam, professor emeritus vid University College London.

Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det en risk att just dessa verktyg och inte undervisningsinnehållet hamnar i fokus. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund,…