Han har i mer än 30 år undervisat i historia och i sin forskning är han intresserad av att koppla samman det förflutna - med både nutid och framtid. Under majmånad är Jörg van Norden, professor i historiedidaktik, ny gästprofessor vid Örebro universitet.

Att göra historia snarare än att veta historia, undersökande historia framför redogörande historia och resonemang framför uppräkning av kronologiska händelser. Ett forskningsprojektet som just nu pågår på tre gymnasieskolor i Örebro, vill skapa en undervisning som på ett bättre sätt möter styrdokumentens krav och gör att eleverna når sin fulla potential i ämnet.

Forskaren Henric Bagerius vill att historien används mer för att förstå vår nutid. Historieundervisningen bör inriktas mer på jämförelser mellan då och nu än på förändringar i det förflutna. I centrum för forskningen står korsetten – ett klädesplagg som vållade stor debatt i slutet av 1800-talet men som är lika aktuellt idag.

Doing a deep dive into the industrial revolution allows students to understand the history of their city and of child labor.

(O)mänskligt” handlar om rasbiologins historia och dess framväxt i Sverige. Det handlar om människan och hennes plats i samhället. Materialet lyfter frågor om vetenskapens roll i att forma vår människosyn, och om hur rastänkande påverkat samhället och människors liv. Vilka får ingå i samhällsgemenskapen och vilka utesluts?

Förintelsen är viktig i svensk historieundervisning. Men när elever fokuserar på medborgerligt ställningstagande i svar på provfrågor om Förintelsen, underkänns deras svar ofta. Fredrik Alvén beskriver problemet med historieämnets dubbla uppdrag.

En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.