Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

Det skiljer sig kraftigt mellan hur mycket inflytande eleverna på olika gymnasieprogram har över undervisningen. Och skillnaderna går att relatera till både klass och kön, menar forskaren Carina Hjelmér.

Erik Andersson har i sin avhandling forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomars politiska värderingar och färdigheter. "Skolan kan ha nytta av att ta del av hur politiskt kontroversiella frågor kan hanteras i undervisningen", säger han.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. – För barn utan funktionsnedsättningar präglas skolvardagen mest av kamratrelationer, säger forskaren Daniel Östlund.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.

Gunilla Sandberg har undersökt hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande. Hennes avhandling visar att bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande. ”De resultat jag redovisar kan uppmana till funderingar”, säger hon.