Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

En slutsats i Åsa A Kastboms avhandling är att problematiska sexuella beteenden är sällsynta hos barn i 7-13 års ålder. Det är viktig kunskap för professionella som arbetar med barn och som måste avgöra om beteenden ska leda till någon form av utredning. Annorlunda sexuellt beteende ska det undersökas vidare av professionella med kunskap om barn och dess utveckling.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.