Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

Gunnel Mohme har i sin avhandling forskat om svensksomaliska flickor mellan tio och tolv år som går på en muslimskt profilerad skola.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.

Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.

Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.