Frågorna i en hälsoenkät riktad till skolelever väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Vilka potentiella samband finns mellan skolklassers elevsammansättning och den undervisning som eleverna möter? Det är en av frågorna som Pontus Bäckström undersöker i sin licentiatavhandling. Studien har prisats av European Educational Research Association (EERA) som Best paper award för Emerging Researchers.

Svenska mellanstadietjejer sticker ut med sitt goda självförtroende. Deras värdering av sig själva har rakat i höjden, medan högstadieflickornas självbild försämrats sedan 80-talet. Det visar en jämförande studie från Lunds universitet.

Situationen hemma har stor betydelse för hur eleverna klarar att ta till sig distansundervisningen. Det betonar forskaren Ingrid Henning Loeb vid Göteborgs universitet. Hon talar också om vikten av skolans sociala funktion även när undervisningen sker via skärmar.

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

How educators and parents can help children's natural curiosity emerge — in the classroom and at home.

Under drygt två år har projektet #pluggavidare genomfört aktiviteter för både vuxna och ungdomar. Projektet har nu utvärderats och attityderna till skola och utbildning har undersökts genom en enkät som nästan tretusen personer som bor, jobbar eller pluggar i Karlskoga svarat på.