Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.
Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Det visar Johanna Mellén i sin avhandling.
Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat än minskat uppdelningen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
I rapporten "Idrott och hälsa bland flickor" har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola studerat uppfattningar och erfarenheter hos föräldrar med utomeuropeisk samt svensk bakgrund.
För mycket pengar skapar bara problem. Det viktigaste är att vara snäll mot andra människor. Det är en del av de tankevärldar hos barn som forskaren Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap, fördjupat sig inom.
En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs i Sverige visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Smittspridningen bland lärare på högstadiet var däremot dubbelt så hög som bland gymnasielärare, visar studie.
Frågorna i en hälsoenkät riktad till skolelever väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Vilka potentiella samband finns mellan skolklassers elevsammansättning och den undervisning som eleverna möter? Det är en av frågorna som Pontus Bäckström undersöker i sin licentiatavhandling. Studien har prisats av European Educational Research Association (EERA) som Best paper award för Emerging Researchers.