Mycket tid utomhus, en inbjudande gård och en skriftlig policy för fysisk aktivitet. Det är några av framgångsfaktorerna för mer rörelse i förskolan, skriver Daniel Berglind som forskar om hur man får barn att röra sig mer.
Man kan tro att förskolebarn rör sig hela tiden, men vissa rör sig knappt alls. Om de inte får hjälp är risken att de aldrig hinner ifatt. Det säger Ann-Christin Sollerhed, forskare vid Högskolan Kristianstad.
Genom att ge eleverna verktyg att ändra sitt sätt att tänka kan de både lyckas bättre i skolan och må bättre. "Jag skulle önska att välbefinnade fick plats i den svenska läroplanen", säger forskaren Åse Fagerlund som är aktuell med en ny bok om elevhälsa.
Forskning vid Åbo universitet visar att elever med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning än övriga elever avbryter skolgången.
Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.
Tal om moralsk stress, find ud af, hvad din egen organisation kan gøre, og hvad der kan sendes videre til politikerne, anbefaler en forsker, som har lavet dialogkort, der kan sætte gang i samtalen blandt lærerne.
Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.
Barn med en förälder som har kontakt med psykiatrin mår ofta betydligt sämre än andra barn. De kan exempelvis vara oroliga och nedstämda. Men det måste inte vara så. Med rätt stöd till familjer kan barnen slippa att må så dåligt, enligt en avhandling.